13 augusti 2007

Vilken mat förknippas med vilket kön?

Vilken mat förknippas med kvinnor och vilken mat med män? Och vad symboliserar dessa kopplingar mellan kön och mat? Detta är frågeställningar som Lena Kulin diskuterar i en uppsats skriven vid Socialantropologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Då mat förknippas med kön menar Lena Kulin att maten blir könad, och vidare att den könade maten säger något om kvinnlighet och manlighet, om kvinnors och mäns respektive platser i världen och relationen dem emellan.

Vi hörde av oss till Lena Kulin för att få veta mer om detta intressanta ämne.

Hur kommer det sig egentligen att vi förknippar viss mat med kvinnor/kvinnlighet och annan med män/manlighet?

- Vi människor gör tillvaron begriplig och meningsfull genom att på olika sätt upprätta kategorier, gränser och symboler. När vi förknippar ett kön med en viss typ av mat förser vi begreppet kön med symboliskt innehåll. Att vara av kvinnligt eller manligt kön kommer då att betyda något utöver det att ha ett kvinnligt eller manligt könsorgan; vi skapar föreställningar om kvinnlighet och manlighet.

- Genom att agera i enlighet med sådana föreställningar kan vi uppföra oss “kvinnligt” eller “manligt”, exempelvis genom att äta något som uppfattas som kvinnligt, eller utföra en handling kring mat som uppfattas som kvinnlig. Via mat kan vi alltså uttrycka kulturella föreställningar om kön. Att viss mat förknippas med kvinnor/kvinnlighet och annan med män/manlighet, tror jag alltså ytterst är ett uttryck för människans sätt att skapa mening och ordning, eller med ett ord: kultur.

Vilka konsekvenser får denna koppling?

- Det är som sagt både sysslor kring mat och mat i sig, som förknippas med kön. Att dekorera en tårta uppfattas i Sverige som kvinnligt medan rött kött uppfattas som manligt. När det gäller sysslor blir konsekvensen att kvinnor och män förväntas göra det som förknippas med deras kön. När det gäller mat i sig leder det till att kvinnor och män förväntas äta, uppskatta eller avstå från mat på olika sätt. De symboliska kopplingarna mellan mat-kön upprättar alltså gränser, i form av påbud och förbud, eller ansvar och friheter. Maträtter, sätt att äta eller förhålla sig till mat osv., bli trendiga eller nästan “förbjudna“ för personer med ett visst kön. Sådana sociala “regler” eller förväntningar blir tydliga då någon utmanar eller bryter mot dem.

- I filmen Alice och jag berättar Alice Timander om hur hon gick till en restaurang där bara män med hög social status åt, och som ensam kvinna i lokalen beställde in en råbiff, eftersom det var det mest maskulina hon kunde komma på. På så sätt utmanade hon gränser och förväntningar som finns kring kön och mat.

Du nämner att allt kött inte ses som ”manligt”, t.ex. vitt kött, som ses som kvinnligt. Vad beror detta på?

- Jag menar att kött som kategori ses som mer manligt än kvinnligt, medan grönsaker som kategori ses som mer kvinnligt än manligt. Att vitt kött ses som något mer kvinnligt, medan det röda köttet ses som det absolut mest manliga köttet, beror på symboliken och egenskaperna som tillskrivs vitt respektive rött kött, och som på olika sätt stämmer med eller skär sig emot uppfattningar om kvinnlighet och manlighet.

- Rött kött anses vara tyngre, kraftigare, ofta fetare och mer svårsmält än vitt kött. Vitt kött anses istället vara lättare, mildare, mer lättsmält och även magert och nyttigt. Andra uppfattningar handlar om att könen har olika behov av energi, kraft och mättnad; att rött kött är mat som mättar hungriga, stora karlar, medan mindre och svagare kvinnor “klarar sig” på vitt kött. Vidare väcker rött kött starkare associationer till “manliga” våldshandlingar såsom jakt, slakt och styckning, än vitt kött (fisk och fågel).

- Idag har också det vita köttet kommit att ses som nyttigt och bra för figuren, medan rött kött ses som onyttigt och ibland direkt dåligt för figuren. Att kvinnor förknippas med kycklingsallad, medan män förknippas med hamburgare i megasize, menar jag är ett uttryck för det ansvar som åläggs kvinnor att vara slanka, medan män har friheten att göra som de vill. Att vara nyttig är att vara “duktig”, att vara onyttig är att inte bry sig. Därmed blir det manligt och macho att äta medvetet onyttig och “farlig” mat och på så sätt manifestera sitt oberoende och sin frihet.

Du skriver inte direkt om vegetarianism och veganism, men hur ser du på detta i relation till din uppsats?

- Vegetarianism och veganism förstår jag som ett motstånd mot den förhärskande uppfattningen att animalisk kost är legitimt, nödvändigt och eftersträvansvärt. Två aspekter som ingår i föreställningarna om manlighet, och som uttrycks via kopplingen mellan män och kött, är våld och dominans. Ett motstånd mot att äta animalisk kost är också ett motstånd mot våld, dominans och konsumtion av andra varelser. Som jag ser det har feminism och vegetarianism/veganism mycket att tillföra varandra.

- Som feminist applåderar jag gränsöverskridanden och levnadssätt som utmanar föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Exempelvis kvinnor som bevistar traditionellt exklusivt manliga restauranger/territorium, eller män som bakar och dekorerar födelsedagstårtor. Jag skulle gärna se att män motsatte sig den typ av manlighet som prisar våld och makt, och uttryckte detta symboliskt, politiskt och praktiskt genom att bli både feminister och vegetarianer eller veganer.

- Samtidigt skulle jag gärna se att kvinnor åt vad de själva vill äta, utan att låta deras val påverkas av män eller vår kulturs förväntningar på kvinnor som grupp.

Djurens Rätt som organisation har drygt 80 procent kvinnor som medlemmar. Ser du någon koppling mellan din uppsats och detta faktum?

- För mig är kopplingen uppenbar. Jag tror definitivt att en viktig anledning till att Djurens Rätt har förhållandevis få manliga medlemmar, är att män som vägrar äta animalisk kost måste avstå från att utöva den aspekt av “manlighet” som det innebär att äta kött. Män som inte äter kött förlöjligas och ifrågasätts - enligt dagens västerländska, köttätande, heteronormativa och androcentriska kultur blir de mindre manliga.

- Djurens Rätts ordförande Per-Anders Svärd ger i sin Ordförandeblogg ett exempel på detta då han beskriver ett avsnitt ur Seinfeld. Jerrys heterosexualitet ifrågasätts då han beställer in sallad på en restaurang. För att reparera skadan och bevisa att han är en heterosexuell köttätande man, äter han sedan kött. Kvinnor som inte äter kött ses däremot inte som mindre kvinnliga, och ingen ifrågasätter deras, förgivet tagna, heterosexualitet.

Bilden överst i detta inlägg kommer från Burger Kings reklamfilm I Am Man.

1 kommentar:

  1. Ett inte föll bort i sista meningen. Rätt ordalydelse är:

    "Kvinnor som inte äter kött ses däremot inte som mindre kvinnliga, och ingen ifrågasätter deras, förgivet tagna, heterosexualitet."

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.